FÖRENINGAR

Finlandssvenskarna är ett aktivt föreningsfolk.

Att samlas kring en fråga, verksamhet eller hobby som är viktig för en är vardag för många finlandssvenskar. Sociala, kreativa och politiska behov förverkligas inom ramarna för diverse föreningar och organisationer. Många föreningar är dessutom stora arbetsgivare.

Vi har kontaktat några finlandssvenska föreningar som är verksamma inom hela Svenskfinland. Här följer en presentation av Folkhälsan, Finlands Svenska skolungdomsförbundet och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund. 

Folkhälsan 

Vad gör Folkhälsan?

Folkhälsan är en ideell organisation som finns i finlandssvenskarnas vardag från vaggan till graven. Vi erbjuder babysim, simskolor, äventyrspedagogik, dagvård, eftermiddagsklubbar, habilitering för barn med speciella behov, antimobbnings- och antivåldsarbete, tonårspolikliniker, vänelevsverksamhet, idrottsutbildning, avslappning, motion, hälsosam kost, föräldrakurser, äldreomsorg, serviceboende för äldre, friskvård för äldre och forskning. Folkhälsans forskningscentrum finns i Biomedicum i Helsingfors. Man forskar i livsstilssjukdomar och hur genetisk bakgrund och livsstil påverkar människans hälsa. Idag forskas ofta ur en psykosocial och socioekonomisk synvinkel för att få en så klar helhetsbild som möjligt.

Ingen äger Folkhälsan som är en stor förening, vi finansierar verksamheten genom avkastning på eget kapital, genom att sälja tjänster till stat och kommun och genom bidrag bland annat från Penningautomatföreningen RAY.

 Varför och för vem finns Folkhälsan?

Folkhälsan grundades år 1921 och idén är precis den samma i dag som då, att erbjuda hälsofrämjande verksamhet åt finlandssvenskarna. Verksamheten ska basera sig på seriös forskning. Organisationen finns för svenskspråkiga finländare. En del av verksamheten (t.ex. barnskydd och babysim) erbjuds på både finska och svenska.

 Vad var 2012 års höjdpunkt i er förening?

Höjdpunkterna år 2012 var en superkompiskampanj för daghemsbarn i samarbete med Yle Fems barnsprogram BUU-klubben. Kampanjen blev omåttligt populär. En annan höjdpunkt var att vårt forskningscentrum fyllde 50 år och det hölls ett stort internationellt symposium med världsberömda forskare.

Bilder från verksamheten

Finlands Svenska Skolungdomsförbund

– för en hållbar utbildning

Vad gör FSS?

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf fungerar som intressebevakande förbund för svenskspråkiga elever och studerande i Finland. FSS medlemmar går i grundskolans övre årskurser samt på andra stadiet. Förbundet bevakar skolungdomars rättigheter både i skolvärlden och i samhället överlag samt fungerar som påverkningskanal i skolpolitiska frågor.

Varför och för vem finns FSS?

FSS finns till för sina medlemmar, alltså för den finlandssvenska skolungdomen. Elever och studerande är en speciell samhällsgrupp, med specifika behov och rättigheter, och FSS finns till för att föra deras talan och för att vara en plattform och ett språkrör för deras samhälleliga påverkan. FSS vill inspirera, engagera och aktivera skolungdomar till föra diskussion kring de ämnen och frågor som är viktiga för dem.

Vad var 2012 års höjdpunkt i er förening?

Kommunalvalet 2012 var ett ypperligt tillfälle för FSS att lobba kommunalvalskandidater. Förbundet sammanställde ett handlingsprogram för kommunalt beslutsfattande där FSS förde fram sina målsättningar och de sakfrågor som förbundet ansåg vara centrala i valdiskussionen och i beslutsfattande processerna som sedan skulle följa valet och vara aktuella för de nyinvalda kandidaterna.

År 2012 firade Kulturkarnevalen 10-års jubileum med storslaget arrangemang. FSS står som huvudman för evenemanget och förbundet är mycket stolt över utvecklingen som skett i Kulturkarnevalen från den första karnevalen för tio år sedan fram till detta års jubileums-karneval. Kulturkarnevalen samlar varje år i november över 500 unga till ett evenemang där deltagarna över ett veckoslut har möjlighet att pröva på annorlunda kulturgrenar som ungdomar möjligtvis inte har möjlighet att ha som hobby på den egna orten. Kulturkarnvalens alldeles speciella atmosfär innefattar de ungas engagemang för kultur och karnevalen lyser upp novembermörkret med inspiration och glädje.

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

– den finlandssvenska landsbygdens intresseorganisation

Vad gör SLC?

SLC är den finlandssvenska landsbygdens intresseorganisation som bevakar och tillvaratar medlemmarnas samt den svenska landsbygdens gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella intressen. SLC har cirka 13 000 medlemmar som fördelar sig över cirka 70 lokalavdelningar i Österbotten, Nyland, Åboland och Åland. SLC är centralorganisation för Österbottens svenska producentförbund ÖSP, Nylands svenska producentförbund NSP, Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP, Ålands producentförbund ÅPF, Skogsägarförbundet Kusten och Åbolands Skogsägarförbund. SLC ger varje vecka ut medlemstidningen Landsbygdens Folk (LF) som är Finlands främsta svenskspråkiga landsbygdstidning.

Varför och för vem finns den här organisationen?

SLC finns till för att samla de finlandssvenska lantbrukarna och bevaka deras och landsbygdens intressen. Alla som vill stöda den finlandssvenska landsbygdens intressen är välkommen som medlem. Målet är en livskraftig landsbygd och en trygg inhemsk livsmedelsproduktion. Den lagstadgade förhandlingsrätt som SLC och MTK har med finska staten är en av våra viktigaste verktyg. Därutöver påverkar vi myndigheter, politiker och allmänheten genom att vara en aktiv kraft i samhället och lyfta upp för landsbygden aktuella frågor. Vi blir också hörda som sakkunniga i arbetsgrupper och i lagberedningen, vi ger utlåtanden och samarbetar med oss närstående organisationer.

Vad var 2012 års höjdpunkt i er organisation?

Under det gånga året har vi haft flere höjdpunkter inom producentorganisationen. I juni samlades närmare 200 medlemmar till SLC:s kongress, där ett nytt miljöpolitiskt program för organisationen behandlades. Under året har även SLC:s ungdomsutbildning ordnats för att stärka de ungas kunskaper och intresse om näringen.

Den satsning som väckt mest uppmärksamhet i media och bland konsumenter är det stora kampanjevenemanget som hölls på Narinkens torg i Helsingfors och på tio andra orter den 14 november. Där såldes nötstek, bitstek av gris, hönsägg, rågbröd och potatis till det pris som producenterna får för produkterna. Genom aktionen protesterade producenterna mot jordbrukets svaga lönsamhet och att deras andel av den inhemska matens konsumentpriser är den minsta i livsmedelskedjan fastän jordbrukarnas arbetsinsats är den största. (Läs mer på www.slc.fi/orattvist.asp)

Den politiskt viktigaste framgången är den förbättring av konkurrenslagstiftningen som tydligare kommer att markera när aktörer i detaljhandeln är i marknadsdominerande ställning. Denna lagförbättring kommer förhoppningsvis att resultera i att producenternas ställning i livsmedelskedjan stärks.

 

Föreningsliv och organisationsengagemang

Det har konstaterats att finlandssvenskar på grund av – eller tack vare – sina sociala nätverk (som till stor del beror på aktivitet i föreningslivet) är både lyckligare och friskare än genomsnittsfinländaren. Något som ofta knippas ihop med finlandssvenskar är just  det stora föreningsengagemanget. Myten om att alla finlandssvenskar är föreningsaktiva är självklart inte sann – men det är faktiskt förvånansvärt många som är eller har varit det.

Med tanke på det finlandssvenska föreningsutbudets täthet även på lokal nivå kan de flesta hitta något att engagera sig i. Dessutom finns det en drös organisationer som sammanför olika organisationer, organiserar föreningsaktiva eller bedriver annan metaföreningspolitik. Det är bara att välja och vraka! Annars är det för övrigt inte svårt att starta en ny… Det har självklart också startats föreningar och tankesmedjor som ska forska i frågor om just föreningsengagemang.

Svenska studieförbundet (SSF) beskriver sig som ”en bildnings- och serviceorganisation för de finlandssvenska organisationerna, och upprätthåller Svenska studiecentralen (SSC) tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner (SFV). Svenska studieförbundet har 45 egentliga och 12 samverkande medlemmar, totalt 57 organisationer, vilket gör förbundet till en samlande kraft för civilsamhället i Svenskfinland”. Här hittar ni en lista över alla SSF:s medlemsorganisationer – kanske det finns någon som faller er i smaken eller som platsar som samarbetspartner till en svensk systerorganisation?

SSC upprätthåller även Föreningsresursen, en samlingsportal för föreningskunskap anpassad till finländska förhållanden. Läs mer om det finlandssvenska föreningslivet i allmänhet och portalen i synnerhet i denna artikel ur SFV:s tidning Svenskbygden.

Den finlandssvenska Föreningsfestivalen samlar en mängd olika föreningar och ordnas nästa gång 2013. Kanske vi åker dit?

Nämnas bör även Luckan, som erbjuder information och olika kulturtjänster på tio olika orter över hela Svenskfinland, och Produforum, ett nätverk för kulturaktörer i Finland. Och ungefär tusen föreningar till. Skriv gärna i kommentarsfältet om du vill tipsa eller berätta om din egen förening!

Avslutningsvis måste vi ju lyfta fram den här svenska föreningen, Svensk-Finlands vänner, vars existens vi inte ens kände till förrän idag. Ska genast tipsa dem om vår kalender!

FINLANDSSVENSKA SPRÅKSKOLAN – 3 DECEMBER

I dagens avsnitt av den finlandssvenska språkskolan tittar vi närmare på socialt umgänge. Vad innebär det riktigt att GÅ PÅ KAFFE och hur görs något PÅ TUMIS? Vi diskuterar även skillnader mellan svensk och finländsk fikakultur.